Efter att ätit alldeles för mycket kvällsmat (och fått lite dåligt samvete över att jag inte följde med Andrea och Stephanie till simhallen) så tog jag på mig mjukiskläder och gick ut för en promenad. Väl ute i Skövdes vackra industriområde fick Miss Li's klämkäcka spring-i-benen-låtar mig på andra tankar: Varför gå när jag kan springa?! Sagt och gjort. Om ni minns "Efter att ätit alldeles för mucket kvällsmat" så kanske ni förstår vart jag vill komma...
Efter att ha sprungit ett tag fick jag vääärldens håll och började må illa, började gå, gå ännu långsammare och fundera på om jag nu för första gången tagit ut mig så pass mycket att jag måste pjuka i närmsta buske...
Jag är pinsamt otränad och planerar mina få träningstillfällen sämre än sämst... Men någonstans där bort i bak tror jag att om jag skulle planera löprundan lite mer är jag en awesome på att springa - Jag skyller alltså allt på god mat och Miss Li... ;)
PS: behövde inte pjuka och nu mår jag bra igen ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar